Vill du lära dig mer om djur? Det vill vi!

I studien har arton hundar utfodrats med tre speciellt framtagna foder innehållande kolhydratkällorna havre, vete respektive råg. 

Läs mer om Hanna Palmqvists forskning här: artikel i Hundsport Special nr 4 2023. 

Psykologen och doktoranden Aada Stål är en av dem som arbetat med studien.
Hon berättar att en fördjupad kunskap om anknytningen mellan människa och djur, i framtiden kan göra det lättare för människor att välja rätt typ av husdjur. 

Läs artikeln här: Hundsport Special nr 3/2023

Upprinnelsen till studien är att vissa greyhounds av showtyp, drabbas av smärtsamma episoder på upp till 45 minuter, där hunden dels biter sig intensivt i ena frambenet, dels viftar med samma sidas bakben i luften.
I studien deltog sammanlagt 27 hundar, varav 14 stycken uppvisade problem.
Alla deltagare undersöktes kliniskt, lämnade blod- och urinprover, kartlades genetiskt och undersöktes med magnetkamera. Dessutom tillät ägarna obduktion av de hundar som fick avlivas under studiens gång.
Hos de sjuka hundarna kunde forskarna se utbredda förändringar vilka påverkade ryggmärgen (så kallad myelopati), i hundarnas hals.
Författarna till studien är verksamma vid Norges miljø- og biovitenskapelige universitet, Veterinærhøgskolen och Dyresykehuset smådyr.

Studiens slutrapport hittar du här: 
Ny neurologisk sjukdom hos greyhound av ”show type” – Greyhound hyperesthesia syndrome 

I år kommer fonden dels att fortsätta ge medel till nio redan pågående studier, dels satsa på tio helt nya forskningsprojekt. De olika projekten är fördelade över fem olika länder – Sverige, Norge, Danmark, Finland och Tyskland. Fyra av projekten har sin bas i Sverige. 
– Det känns kul att forskningsfonden får ansökningar från nya länder. Det internationella intresset ger nya perspektiv och en bra mix av intressanta och nyttiga ämnen som kommer djur och djurägare till nytta, säger Agnes Fabricius, vd i Agria.

Effekter av personlighet på smärta och stress hos hundar och deras ägare.

Smärta och stress orsakar liknande fysiologiska och beteendemässiga förändringar, vilket kan försvåra upptäckt av smärttillstånd hos djur. Projektet inkluderar studier av 360 hundar och hundägare med validerade frågeformulär, kliniska studier och mentaltest. Målet med projektet är att öka kunskapen om hur personlighet påverkar stress- och smärtuttryck. Ökad kunskap om stress- respektive smärtbeteende förväntas resultera i förbättrad smärtdiagnostik hos hundar och därmed förbättrad djurvälfärd.

Projekttid: 3 år 
Sökande: Eva Sandberg, SLU

Datortomografi i kombination med jodkartor för bättre diagnos av sköldkörtelsjukdom

Syftet med denna studie är att karakterisera hundens sköldkörtel i samband med olika hormonsjukdomar (hypotyreos, sjukdom i binjurar, tumörer i sköldkörtel med flera). Detta kommer att göras med hjälp av datortomografi (CT) och med jodkartor. CT-jodtäthetsbilder har till exempel potential att förbättra visualiseringen av hela sköldkörteln, dess genomblödning och därigenom hjälpa till att skilja mellan en inflammerad sköldkörtel vid autoimmun sköldkörtelinflammation och tillbakabildning av sköldkörteln i slutskedet av hypotyreos.

Projekttid: 2 år 
Sökande: Marion Schmicke, Tierärztliche Hochschule, Hannover

Hur kan sociala media stödja ansvarsfulla katt- och hundägarpraktiker?

Projektet undersöker sociala mediers roll för att främja ansvarsfullt katt- och hundägande. Målen inkluderar att förstå sociala mediers råd i linje med veterinära riktlinjer, dess inverkan på husdjursvård och dess roll i djurägares hälsokompetens. Studien kombinerar Netnografi av sociala medier och intervjuer med katt- och hundägare. Förväntade resultat: tidskriftsartiklar, rapporter och samutformade kommunikationsriktlinjer för ansvarsfullt katt-/hundägande på sociala medier.

Projekttid: 3 år
Sökande: Maria Fuentes, Lunds universitet

Psykologiska faktorer associerade med ägare-djurrelationen och puppy blues

Den djupa känslomässiga kopplingen mellan människor och deras husdjur har en enorm potential för ömsesidigt välbefinnande. Liknande psykologisk ångest som finns i mänskliga relationer kan också manifestera sig i band mellan människor och husdjur. Vårt undersökningsprojekt kretsar kring två primära mål: att utforska samspelet mellan ägare-husdjurs personlighetskongruens och anknytningsstilar och att fördjupa sig i kopplingen mellan vårdgivarens valpblues och vårdgivarens beteende, såväl som dess inverkan på hundens senare beteendeutveckling.

Projekttid: 1 år
Sökande: Hannes Lohi, Helsingfors universitet

Identifiering av artrossmärta hos kaniner

Artrossmärta hos kaniner har tidigare inte studerats. Denna forskning syftar till att studera förändringar i rörlighet, aktivitet och beteende hos kaniner utan och med höft- eller knäartrit. Passiv och aktiv ledrörelseomfång i knä- och höftleder mäts med hjälp av en vinkelmätare och tvådimensionell rörelseanalys. Allmän aktivitet registreras med en aktivitetsmonitor som fästs i en sele på kaninen och aktivitet mäts under 30 minuter två gånger per dag. Rörelseomfång och aktivitetsresultaten för kaniner med och utan artrit jämförs med hypotesen att kaniner med artrit är mycket mindre mobila och aktiva än andra kaniner.

Projekttid: 3 år
Johanna Mäkitaipale, Helsingfors universitet

Människans och hundens intimitet mot livets slut

Syftet med projektet är att ta fram en etnografisk studie av intimitet mellan människor och hundar i livet för danska äldre människor som bor ensamma. Projektet uppmärksammar åldrande som ett tillstånd som påverkar både hunden och dess ägare och utforskar hur det påverkar relationen. Rekommendationer kommer att tas fram för aktörer som arbetar för att främja äldre vuxnas och sällskapshundars sociala välbefinnande. Uppmärksamhet kommer att ägnas åt etiska frågor i relation till både hundens och ägarens välbefinnande.

Projekttid: 2 år
Sökande: Nete Schwennesen, Roskilde universitetscenter

Maskininlärningsbaserat identifiering och validering av sjukdomsmutationer (PEKKA)

De senaste genombrotten inom genomik har genererat en mängd komplexa data. Trots framsteg är orsakerna till de flesta ärftliga sjukdomar hos hund fortfarande svårfångade. Osäkerheten leder till uteslutning av hundar från avelspopulationen vilket resulterar i minskad genetisk variation, vilket potentiellt ökar förekomsten av andra hälsoproblem. I detta projekt kommer vi att undersöka orsaken till elva ärftliga hundsjukdomar med en kombination av experimentell validering och en ny maskininlärningsmetod.

Projekttid: 1 år
Suvi Mäkeläinen, Uppsala universitet

Lämplighet hos hundar för olika typer av funktion i det moderna samhället

Detta projekt syftar till att få mer insikt i utvärdering av funktionalitet för hundar i olika situationer, såväl brukshundar som hundar som huvudsakligen hålls som sällskap. Baserat på frågeformulär och beteendebedömningsdata kommer vi att identifiera specifika önskade egenskaper enligt olika kategorier av hundägare, undersöka i vilken utsträckning beteendebedömningar förutsäger arbetsframgång och undersöka möjliga samband mellan nuvarande och nya utvärderingsmetoder.

Projekttid: 3 år

Therese Rehn, SLU

Hur man bäst säkerställer introduktion och välbefinnande för familjekatter som lever tillsammans

Detta projekt kommer att avslöja faktorer som främjar positiva sociala interaktioner och förhindrar välfärdsutmaningar bland katter som bor i ett hem, och det kommer att kommunicera resultat om dessa faktorer så att de kan gynna både katterna och deras ägare. Projektet använder en samhällsvetenskaplig metod med blandade metoder som kommer att inkludera djupgående kvalitativa intervjuer med ägare till mer än en katt, följt av en enkätstudie som skickas till ett representativt urval av danska katter.

Projekttid: 1 år

Sökande: Peter Sandøe, Köpenhamns universitet

Korrelation mellan kullstorlek och nivå av genetisk mångfald hos hundraser

Över arterna är det känt att höga nivåer av inavel kan leda till minskad kullstorlek. Det finns stor variation i kullstorlek mellan hundraser av liknande kroppsstorlek och vi vill undersöka om detta är korrelerat med graden av genetisk variation. Om vi påvisar en korrelation och hittar ett uppdaterat mått på "normal" kullstorlek för en given storlekskategori av hund, kan kullstorleken i framtiden användas som en enkel tidig indikator för när det är nödvändigt att vidta åtgärder.

Projekttid: 1 år

Sökande: Kim Kathrine L Bellamy, Norsk Kennel Klub

Agria och SKK Forskningsfond har bidragit med medel till Hanna Palmqvists forskning, och i nästa nummer av Hundsport Special (som kommer i början av december) hittar du en intervju där hon berättar hur olika typer av hundfoder påverkar våra hundar. 

Bilden är från disputationen den 19 oktober, och tagen av Britt Wessel. 

Hundarna som ingår i studien, är alla mellan 1 och 2,5 år, och har deltagit i SKKs screeningprogram för höftledsdysplasi. 
Tanken är att få fram information om vad genomsnittshunden egentligen väger – och även se om medelvikten inom de olika raserna ökar eller minskar. Ökad kroppsvikt kan inom vissa raser ha stor betydelse för hälsan, exempelvis vad gäller risken att drabbas av olika ledproblem. 
 
Analyser av data från varje ras för sig, visade att kroppsvikten under tioårsperioden ändrade sig hos närmare hälften av de undersöka 72 raserna.
Den ökade hos fem av dem, och minskade hos 26. Hos två av de undersökta raserna, ökade vikten hos hanhundar samtidigt som den minskade hos tikar. 

De data som samlats in, kan framöver användas som en guide till vad unga hundar normalt väger, vilket kan vara vara till nytta för att bättre kunna förstå och hitta samband mellan hundrasers vikt- och storleksförändringar och hälsa. 

Studien finansierades av Agria och SKK Forskningsfond och Formas forskningsråd. 

Vill du läsa studien i sin helhet, hittar du den här!

Hur känns det att ha fått medel från Agria & SKK Forskningsfond till en treårig studie om cancer hos hundar?

– Det känns jätteroligt! Cancer är vanligt hos hundar och också en väldigt vanlig orsak till att hundar avlivas. I vårt projekt ska vi undersöka vilka hundraser som har ökad risk att drabbas av olika typer av tumörer, vilket är en viktig pusselbit för att förstå varför cancer uppkommer.  Vilka kommer att arbeta med projektet?

– Gruppen består av forskare med erfarenhet inom flera forskningsområden, till exempel epidemiologi (som innebär att undersöka förekomst av och riskfaktorer för sjukdom), veterinärmedicin med inriktning tumörsjukdomar men även andra sjukdomstillstånd samt humanmedicin. Utöver mig så består projektgruppen av Ulf Emanuelson (Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU), Åke Hedhammar (SLU), Henrik Rönnberg (SLU) och Fang Fang (Karolinska Institutet).

Hur ska ni gå till väga rent praktiskt? 

– Vi kommer undersöka utbredningen av cancer i den svenska hundpopulationen med hjälp av data från Agria Djurförsäkring. Vi kommer titta på vilka hundar som drabbas av cancer, till exempel om vissa raser eller åldersgrupper är extra utsatta, undersöka överlevnaden efter cancerdiagnos och utvärdera spridningen av cancerfall i landet.

Du skrev i ansökan att ni bland annat vill utvärdera sambandet mellan miljöexponering och cancer hos både hund och människa.
Berätta mer – vad innebär det rent konkret?

– Cancer kan orsakas av många olika saker där miljöföroreningar, till exempel kemikalier, är en bidragande orsak. Cancer förekommer i många olika former där vissa, som lymfom, finns hos både hund och människa. I vårt projekt kommer vi jämföra spridningen av cancerfall hos hund och människa i landet för att se om förekomsten av olika tumörformer varierar geografiskt och om liknande variation kan påvisas hos både hund och människa. Vi kommer också undersöka om förekomsten av cancerfall kan vara kopplad till någon typ av miljöförorening.  

På vilket sätt tror du att den vanliga hundägaren så småningom kommer att ha nytta av er forskning? 

– Information om vilka raser som drabbas av cancer och vid vilken tidpunkt olika cancerformer uppkommer kan göra djurägare extra uppmärksamma och därmed leda till en tidigare diagnos – vilket ofta innebär en bättre prognos för tillfrisknande. Uppskattad överlevnadstid efter cancerdiagnos är också viktigt för djurägare, för att kunna ta beslut kring behandling av sjukdomen.

Här hittar du en artikel ur Hundsport Special #3 om årets projekt. 

• Fonden_2023

Motiverande samtal är vanligt inom humanvården, och går ut på att skapa en dialog där båda parter deltar på lika villkor.
I stället för att en veterinär föreläser och säger "gör si och så", bjuds hundägaren in till ett samtal om sin hund, med hjälp av öppna frågor, som "hur mår din hund?" och "hur ser du på ...?". Det skapar ett ökat engagemang, och också ofta en bättre följsamhet till de råd som ges. 
Läs hela artikeln i pdf:n nedan. 

• Motiverande samtal