Flera av de hundraser vi har i dag har ursprungligen fungerat som jakthundar. Vissa jakthundar tjänar bara som sällskap, men många används än i dag för jakt i första hand. Andra tränar och tävlar tillsammans med matte eller husse inom olika hundsporter.
”Jakthund” är ett brett begrepp, och de raser som ryms inom gruppen skiljer sig mycket åt vad gäller utseende, temperament och behov. Hundarna används också i jakt på olika sätt. Det finns ställande, drivande, apporterande, skällande och stående jakthundar samt grythundar. Som exempel kan nämnas den labrador retrievern som kan apportera både i vatten och på land, tax och terrier som kan användas för grytjakt, drever som kan driva räv och hare samt rhodesian ridgeback som kan spåra, driva och ställa älg och rådjur – till och med lejon!
Gemensamt för alla jakthundar är att de har en viktig del i jakten. Med sitt luktsinne och sin jaktinstinkt är de jägarens förlängda arm. Dessutom ska jakthunden fungera som sällskaps-/familjehund då den inte jagar.
Jakthunden – inte bara för jakt!
Jakthundarnas egenskaper kommer ofta samhället till gagn utanför själva jakten. En duktig spårhund behövs vid till exempel viltolyckor i trafiken då det påkörda djuret är skadat och snabbt måste hittas och avlivas för att det ska slippa lida i onödan.
En jakthund som avlats fram för nära samarbete med jägaren (som retrieverraserna) har ofta en utpräglad vilja att vara till lags och blir därmed, utöver sin funktion som jakthund, en utmärkt träningskompis och familjehund. Även de alerta, pigga gryt- och råtthundsraserna är uppskattade utanför sitt ursprungliga användningsområde och ses ofta inom olika hundsporter och som glad familjemedlem.
En hund som är framavlad som jakthund kommer alltid att besitta de typiska jakthundsegenskaperna (om än i olika grad) vilket hundägaren både ska ta i beaktande och ta hänsyn till.
Läs mer